• Bluesband A-C
• Bluesband D-F
• Bluesband G-I
• Bluesband J-L
• Bluesband M-O
• Bluesband P-R
• Bluesband S-U
• Bluesband V-Z
• Bluesband Å-Ö
• Bluesfestival
• Bluesförening
• Blueswebbsida

Sök på Blueswebben

Kategorier

• Bluesguiden
• Forum
• Bildgalleri
• Blueskalendern
• Gästbok
• Skivavdelningen
• Skivrecensioner
• Bluestopplista
• Köp & sälj instrument
• Musiker sökes / söker
• Arkivet
• Tipsa en nyhet
• Tidigare webbfrågor

Webbfrågan

Startsidan / Skivrecension / Hooks

Album: Hooks Band / Artist: Marty The Random Guy Utgivningsår: 2009 Skrivet av Kenneth Fogström Datum: 2009-02-11

Marty The Random Guy kommer från Åbo som ligger i sydvästra Finland. I augusti förra året började inspelningen av Marty:s debutskiva Hooks som släpptes 16:e januari i år. Skivan är både elektriskt och akustisk.

Marty The Random Guy heter egentligen Martin Laine och är född i en liten stad i sydvästra Finland. Han fick sin första gitarr när han var 11 år gammal och samtidigt startade han sitt första band. Sedan mitten på 90-talet har han spelat gitarr och varit sångare i olika punk och rockband.

Som sagt så började inspelningen av Hooks i augusti 2008 och släpptes i mitten på januari 2009. Skivan består till största delen av elgitarr, sång och trummor men det finns även några akustiska sånger. Alla låtar är skriven av Martin Laine som är även producent till skivan.

Debutskivan Hooks börjar starkt och rockigt. Det handlar alltså om en rätt fartfylld skiva trots allt. Det som är intressant med den här skivan att den saknar bas eller det finns ingen bassist. Trots utan basgitarr så har Martin lyckas i sin rätt bra, som att fylla ut tomrummet efter basen. Ingen låt är längre en fyra minuter utan de håller sig i sin helhet runt två minuter vilket känns helt bra för annars skulle det nog bli tröttsamt i längden av denna typ av skiva. Martins gitarrspel tufft och rockigt och han har en stark och maffig sång som även känns helt naturlig. Skivan är som sagt både akustik och elektrisk men den lyckas ändå hålla den röda tråden på ett bra sätt tycker jag. Trots att han i sin helhet har lyckas bra utan basist så saknar jag ändå basgitarren på ett par låtar. Man vill få ut mera men det känns att det bara inte går och då syftar jag mest på Garden Hose och Easy Chair.

Som en kort sammanfattning kan jag säga att Martin Laine har lyckas bra på sin debutskiva. Den är originell och absolut inte tråkig som liknade skivor kan bli. Bra är bra gitarrspel på skivan och sången är helt ok. Tyvärr känns den en aning torr utan bas till en viss del. Det får bli en stark trea.

---